Sidor

onsdag 26 juni 2013

Blä!

Ingen bra dag, ingen bra dag alls.

Medicinen ville inte funka på en gång. For iväg och träffade Chihuahuan och några andra då jag hade gett upp hoppet om att somna. Somnade inte förrän vid 3 tiden imorse. Vaknade vid 8 och sen har jag ingen aning om vad som hände mellan 8 och 11, var jag vaken eller sov jag? For och passade valpar tills det var dags att fara till kuratorn. Kändes konstigt att säga hej då, sista gången jag var där. Har gått på vårdcentralen i ganska precis 1 år för att få hjälp. Fick träffa en underbar läkare som jag hade kontakt med under sommaren och då det började bli höst fick jag min kurator. Det har verkligen förändrat mitt liv till det bättre, även om jag blivit sjukare under tiden så har jag fått redskapen för att hantera det bättre. Framför allt att börja acceptera det. Jag har fortfarande en lång väg att gå innan jag kan acceptera det fullt ut, men jag kommer att komma dit någon gång. Så att säga hej då var konstigt. Slutet på ett kapitel och början på ett annat. Jag har ingen aning om vad som kommer att hända nu framöver, men jag hoppas att det värsta är över nu. Nä, det går inte riktigt att beskriva känslan av att gå ut genom dörrarna för sista gången.

Efter det var jag helt stendöd, HELT stendöd. Satte mig för att kolla på serier, men såg ett halvt avsnitt innan jag insåg att jag somnade. Hann bara ta av mig glasögonen innan jag somnade. Har något svagt minne av att jag var halvvaken och kollade mot datorn för att se vad klockan var. Skärmen var fortfarande igång och jag hann bara tänka att jag inte hade sovit så länge innan jag somnade igen. Då jag vaknade nästa gång var klockan halv 9. Fick mig en fin tillsägelse om att jag kan ju inte sova på natten om jag ligger och sover bort hela dagen. Vanligtvis har jag inga problem med att hålla mig vaken på dagen när jag är trött, men nu gick det ju fan inte! Därför är jag så emot att proppa i mig medicin, jag har ju ingen kontroll alls. Jag tycker inte om att inte ha kontroll över vad jag gör. Men det värsta är nog att trots att jag sovit i sträck mellan 3 och 8, mest troligt sovit en del mellan 8 och 11 och sen sovit mellan halv 5 och halv 9 så känner jag att jag håller på att somna nu också. Visst, det kanske är för att kroppen inte är van vid medicinen och det är därför den reagerar som den gör. Men jag hatar att sova, det är det absolut värsta jag vet.

Men nu ska jag sova

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar