Kroppen börjar vänja sig

"Sova är tråkigt" "Vila kan man göra när man är död" "Det finns ju så mycket annat att göra än att sova" "Vad fan ska man sova för" "Varför sova när man kan vara vaken"

Känner ni igen det? Typiskt Anna, eller hur? Men det håller på att bli ändring på det. Ja, jag hatar fortfarande att sova. Att hemsökas av mardrömmar varje natt och inte kunna göra någonting åt det. Det är en hemsk känsla av maktlöshet. Så jag hatar fortfarande att sova. Men kroppen börjar vänja sig vid det. Om än jag inte kan sova en hel natt utan medicinen så säger kroppen till att den vill sova. Blev för ungefär en timme sedan blixt-trött. Innan jag kollade på klockan så gissade jag på vad den var. Jag gissade på klockan 10(den tiden jag tar sömnmedicinen) och se på fan, jag hade rätt, nästan, 5 minuter ifrån. Så, kroppen börjar vänja sig vid att sova. Nu ska jag bara hoppas att hjärnan vill vara snäll med mig medans jag sover.

Gonatt!